Karate är en gammal kampkonst med anor som kan spåras tillbaka till 500-talets Indien. Ordet karate skulle enkelt kunna översättas till ”tom hand”. Det som karaktäriserar karate är att träningen sker utan vapen med enbart händer och fötter som vapen. Den tidiga kampkonsten är svår att sätta någon etikett på och idag existerar en mängd olika arter där karate är en av dem. Det finns dock berättelser där en indisk buddistmunk vid namn Bodhirdharma nämns. Denna munk färdades till Kina och började, bland annat, instruera buddistmunkar i en slags kampkonst. I och med detta så började olika varianter av kamparter att spridas och utvecklas, här kan nämnas Kung Fu men också så småningom karate.

Kampkonsterna fortsatte att utvecklas och spridas i Asien. Det var dock inte förrän på 1600-talet som karaten riktigt började utvecklas. Detta berodde till stor del på att Japan ockuperade ön Okinawa och i och med denna ockupation förbjöds okinawaborna att inneha vapen. För att kunna försvara sig började okinawaborna att utveckla vapenlösa kampkonster som tränades i hemlighet. Först i början av 1900-talet kunde karaten börja utövas öppet på Okinawa. Karate är inte, som många kanske tror, en japansk art. Karaten kom, med tanke på dess ursprung, relativt sent till Japan. På 1920-talet spreds karaten till Japan av en man som hette Gichin Funakoshi (1870-1957). Funakoshi hade begett sig till Japan för att genomföra ett antal karatedemonstrationer. Hans demonstrationer blev otroligt populära och han ombads stanna kvar och instruera japanerna i karate. Gichin Funakoshi omnämns ibland som den moderna karatens fader och han är även grundaren av stilen Shotokan. Efter etableringen i Japan spreds sedan karaten över resten av världen.

Funakoshi

Funakoshi